Jag är otrogen!

Exet...

Min nya...


Krånglig teknik, skitdålig kundservice och dyrt. Nej, då fungerar inte "förhållandet"! Dags för skilsmässa!

När jag satt i bostadsrättsföreningens styrelse såg jag till att vi drog in Telia fiberLan, så vi hade ett alternativ till skit "tre-hål-i-väggen-Comhem". Nu har vi det. Jag hoppas vid gudarna att det funkar! Men grannarna verkar nöjda!

Nu har vi tecknat ett värsting-internet-uppkoppling med super hastigheten, digitalTV med box där man kan spela in från flera ställen samtidigt. Dessutom kan man hyra en massa filmer och bra program online. Och man kan Spotifya på TVn. Bara en sådan sak... Dessutom tecknade vi IPtelefoni med Telia, när vi ändå höll på! Nu djävlar kommer vi vara uppkopplade!
(Om allt funkar... *gulp*)

Meningen var att själva skiftet skulle starta starta på nyårsaftonen, vid midnatt. Men för att undvika att all teknik försvinner, som genom ett trollslag, på en gång har jag tecknat den nya tekniken lite tidigare än den gamla försviner. Så vi hinner byta alla sladdar och boxar.

Nervöst, men kul!!

Kånkar

Träningsvärk imorgon!


Vi har sålt vår vind! Däruppe kommer det att byggas superlyxiga lägenheter som endast ett fåtal kommer ha råd att bo i. Men vi får in kosing till föreningen och kan sänka våra avgifter rejält! (Hoppas jag...)

Man har byggt nya, mycket mindre förråd i källaren. Mycket mindre förråd!! Problemet är att jag och frun hamstrar. Vi hamstrar mycket och på olika sätt. Vi bodde tidigare i gårdshuset. När vi flyttade orkade vi aldrig tömma vårt förråd där borta. Därefter fyllde vi et nytt vindsförråd i gatuhuset. Därefter hyrde vi ett jättestort extraförråd i källaren. En del av det förrådet är visserligen ett förråd för mina jobbsaker. Varuprover, utställningar och sådant.

Nu ska vi tömma två språngfyllda förråd och få ner dem i ett minimalt förråd. Det kommer inte att fungera. Vi måste rensa vårt stora extraförråd för att frigöra plats. Och mycket måste kastas! Mycket!

Jag gick upp på vinden och sorterade och kastade saker. Om man inte saknat en sak på typ tio år, då kan den kastas. Eller hur? Det var faktiskt jobbigt att gå igenom förråden. Jag har en hel del från salig far och salig mors dödsbo. Sådant som jag och bröder inte gått igenom ännu och delat upp mellan oss. Usch, jobbigt var det! Många minnen från barndomen. Lite leksaker, skolböcker och annat. När jag var liten fick alla barnen skolböcker som man sedan fick behålla! Så gammal är jag... Jag valde att behålla saker som har affektionsvärde. Sådant som betyder någonting, även om det inte är användbart.

Sedan gick jag ner i det stora förrådet för att frigöra lite yta. Som jag slängde! Jag insåg att frun är en värre hamster än jag! Jag lyckades slänga ut en massa. Lite räddade frun tillbaka från grovsoprummet, men jag slängde skiten igen. Allvarligt, behöver man sju påsar fulla med golfbollar när man bara spelar två gånger per år!?

Kånkat, burit släpat, gråtit lite, slängt, sorterat, stuvat in. Nu har vi ordning på våra saker. Skit att göra, men skönt när det är gjort!

Natti, natti!

Morris

Morris, 8 veckor...


Vi är kära! Idag åkte vi till Danderyd och träffade vår blivande familjemedlem Morris! Här är bedårande!!

Vi såg honom, hans mamma och hans syskon. Ja, och familjen han bor hos nu. Mamma, pendlande pappa (han var inte hemma), tre barn en kattmamma och en hel drös med syskon. Det är en kaxig katt! Underbar och bedårande!

Vi är kära och längtar efter honom!

Nej!

Nej, nej, nej, nej....


Gud vad jag skäms! Hur kunde ni rösta in rasister? Vi har ju lagar mot rasism! När jag går på stan så går jag med blicken nedåt. Jag är helt enkelt för generad att att möta någon annans blick.

Vi bor i ett mångkulturellt samhälle! Folk har alltid rört på sig! På femtiotalet kom italienarna och jobbade på Scania. På sextiotalet kom jugoslaver och greker då vi behövde en massa arbetskraft. Finnarna har vi tagit emot hela tiden. Vi har tagit emot en massa välutbildade människor som vill jobba hos oss. En massa nya företag har startat och ger klirr i kassan för staten.

Skillnaden nu är att de som kommer är trasiga, traumatiserade flyktingar. Folk som inte alls vill lämna sina länder, utan som tvingats till det för att överleva. Tror ni Sverige är så himla fantastiskt? Kolla vädret utanför ert fönster! Det finns faktiskt bättre länder!!

Nu går 40-talisterna i pension. Snart blir de sjuka och krassliga. Vem ska torka bajset i deras rumpor!? Vi behöver mer folk i vårt land! Vi är för få för att kunna ta hand om denna jättegeneration. Vem ska göra jobbet?

Kanske skulle man deportera alla skåningar och blekingar från Stockholm!? Skicka dem på godsvagnar hem till Skåne och Blekinge. Sedan sätter vi alla spadarna i jorden och separerar dessa smittade landskap och ger dem till Danmark. Där finns det ju bara en massa galna rasister. Då skulle vi slippa dem!

Fast, vid närmare eftertanke, då skulle ju jag också bli en djälva Sverigedemokrat...
Åh, vad jag skäms!

Stolt

Bajen!

Jag kommer bli värdelös som sportpappa! Jag hatar att se på sport. Fattar ingenting och har inget intresse. Men sonen spelar i Hammarby IF och det hejar jag på! Det ligger liksom i blodet om man kommer från Södermalm.

Jag är stolt!

Ännu en dag på jobbet

Verkligen snygg! Gillar solbrännan! Eller är det rost...


Trevlig arbetsdag på en operationsavdelning med min toppenfina kollega. Hon den där glada som är lite "Ko-ko". Man får inte vara fåfäng i det här jobbet...

Bröllopsdag

Bra!

Idag har jag och frun bröllopsdag. Vi firade det genom att gå och se filmen "Toy Stories 3". Den var riktigt bra! Se den!

Hemma igen!

Hemma igen!

Hemresan från Kreta gick bra. Vi hann med sol, bad och mat innan vi åkte ut till flygplatsen. Vi hade sällskap med Gävlebon som skulle hem med samma flyg. Han är alltid nere tre eller fyra veckor varje år. Han fungerar som gruppens sambandscentral. På flyget var vi dessvärre omringade av familjen "Damp". De sprang upp och ner, fram och tillbaka, skakade i säterna, skrek, snorade och var allmänt vidriga! Jag blundade och tänkte att om flyget skulle störta skulle det i alla fall föra något gott med sig...

Vi lyxade till det med en taxi hem från Arlanda om kom hem strax efter midnatt. Gosade med Sigge, bäddade rent i alla sängar och föll i sömn. Man sover skönt i sin egen säng! Borta bra men hemma bäst! Efter totalt fyra veckor utomlands denna sommar kan jag tänka mig att stanna hemma och möta hösten!

Nackdelen med att ha sen semester är dessvärre det att det är fullt upp på jobbet. Det är som att kasta sig in i en lavin. Just nu vet jag knappt vad som är upp eller ner. Men det gör inget. Jag har haft semester och laddat batterierna. Jag är redo! Just nu är jobbet kul! Cheferna är bra, kollegorna underbara och mitt jobb verkar uppskattas igen. Gud, vad skönt!

18 år!

En pizza ska avnjutas av gott sällskap!


Idag har jag och frun varit tillsammans i 18 år! Det börjar bli strävsamt, eller hur!?

Vi hade en trevlig kväll med vännerna och före detta kollegorna. De bor båda kvar på Kreta, är gifta och har familjer. Den ena kollegan, hon från Hälsingland, har startat en egen liten butik. Där säljer hon en massa roliga och vackra saker. Bland annat smycken som hon tillverkat själv. Kolla här!

Det fiffiga är att butiken ligger granne med en pizzeria. Är man egen företagare så har man aldrig ledigt. Butiken är öppen från tidigt till sent. Så vi gick över och beställde goda sallader och pizzor. Sedan tog vi ett bord och några stolar och bar över till oss och ställde utanför butiken. Då kunde vi ha ett öga på butiken och samtidigt avnjuta en god måltid i glada vänners sällskap!

En sval retzina gör sig så gott i den heta sommarkvällen...

Fawlty Towers

Skulle kunna vara vår hotellfamilj...


Vi bor på världens bästa hotell. Ett litet lägenhetshotell direkt på stranden. Det finns en restaurang och en bar. Helt fantastiskt! Många av oss har varit här sedan 1992 då hotellet var helt nybyggt. Lägenheterna är otroligt stora och rymliga.

Hotellet ägs av en grekamerikansk familj som kommer från Kreta och San Fransisco. Och med dessa galna gener kanske man kan förstå att det blivit som det är. Hotellet har inte renoverats på hela tiden. Rummen och möblerna börjar bli slitna.

Familjens medlemmar är alla väldigt egocentriska på olika sätt. Pappan är en riktigt gammeldags kretensare med allt vad det innebär av stolthet och temperament Mamman är en elegant dam som har ett förflutet som dansös. Stolt i sin hållning och vacker, trots sin aktningsvärda ålder. Hon börjar dagen med tio cigaretter och ett par glas vin vid havet, innan hon tar sin simtur på morgonen. Sedan förflyter dagen fram vid havet med vin och cigaretter. Inte så hälsosamt men hon ser ut att njuta. Problemet är sonen! Sonen är den som ska driva hotellet. Han är illa däran!

Han har skött hotellet och stått i baren sedan han var tonåring. Han har festat och raggat tjejer hela livet som om morgondagen inte fanns. Men åldern tar ut sin rätt. Bruket har blivit ett missbruk! Och hur många ragg får en lönnfet fyrtioårig alkoholist!? Inget alls! Han har blivit ganska patetisk! Det är synd om vår vän och vi tycker om honom! Men man kan inte ha en alkoholist i en bar! Det är som att sätta en diabetiker i en gottkiosk!

Hotellet förfaller, personalen slutar, standarden på restaurangen sjunker och ingen vill vara i baren då vår vän är skitfull eller har något av alla sina vredesutbrott. Varför är det så här? Vi vänner är trogna och försöker stötta. Vi tar vad vi vill ha i baren och betalar, i efterskott, till dagpersonalen som i alla fall är nykter. Det enda positiva är att vi kan hyra lägenheter för en mycket billig penning. Men det lilla hotellet kunde vara så mycket bättre, med så små medel. Och vi fruktar för vår väns liv! Det kommer inte att hålla...

Till saken är att vi inte är så förvånade då vi sett förfallet genom åren. Vi har gjort allt vi kan för att tala de inblandade till rätta. Utan något som helst resultat. Det hela är nog värst för Gävlebon, som inte riktigt sett hela upplevelsen med nykter syn. Nu är han helnykter och ser de här avigsidorna på ett helt annat sätt! Han är till och med osäker om han ska återvända... Det skulle vara tråkigt!

Vi kanske får hitta ett annat "vattenhål" nästa år?

I hatten

"There is a cat in the hat!"

Vännerna skingras

Snälla, kom ihåg... HÖGER sida av vägen!'


Vi är världens underbaraste gäng! Och vi träffas en gång per år på vackra sköna Kreta! Vi hade nog aldrig lärt oss känna varnadra om det inte vore för den underbara stranden i Agia Marina och vårt lilla hotell.

Det är alltid kul att komma ner sist när hela gänget är samlat! Många pussar och kramar och en massa skratt. Bilden här ovanför är på tre av walesarna. De hyrde en bil och åkte ut på utflykt. Tre galna kvinnor i en liten bil och så ska de köra på "fel" sida av vägen! Huvva! Men det måste ha gått bra eftersom de kom hem igen och bilen inte var buckligare än när de hyrde den på morgonen.

Idag åker walesarna hem! Göteborgarna, skåningarna och vänfamiljen från förorten har redan gjort det. Snart är det bara vi kvar. Många tårar blir det! Men vi ses ju nästa år igen! Och så på Facebook, där vi har vår egen klubb...

Rydym yn caru chi!
(Ska betyda: "Vi älskar Er!" Men man kan inte alltid lita på de där översättningsprogrammen...)

En hög med kattungar

Morris är den lilla katten högst upp...


Idag fick vi kontakt med en bekants bekant via Facebook. Det visar sig att det finns en kull med kattungar någonstans i Stockholm. Det finns även en ledig hankattunge. Vi fick se en bild och blev direkt kära i den lilla gråvita kattungen högst upp i bilden. Är det vår Morris? Han är sex veckor gammal.

Via SMS har vi ny "tingat" vår lilla kattunge. Vi ska dit och hälsa på honom när vi kommer hem. Vi längtar efter vår nya familjemedlem!

Sonen har adopterat en av kattungarna här på hotellet. Vi kallar henne "Spräcklis". Han är så fin med kattungen. Det kommer gå bra!


Kali nichta, lilla Morris!

Vattenlandet

Omväxling!


Vi rymde från vårt lilla hotell och tog ett liten biltåg upp till vattenlandet! Här spenderades hela dagen tillsammans med våra vänner förortsfamiljen. Vi plaskade runt i pooler och åkte i en massa rutchkanor.

Lika kul för vuxna som för barn!

Strand

Livet leker...



Siesta...


Efter att nyligen tillbringat två veckor i Spanien så kom vi in i den lugna semesterlunken snabbt.

Vakna, morgondopp, frukost, stranden, lunch, stranden, dusch, middag, nattdopp och lite häng i baren. Dagarna avslutas sedan med att sitta på balkongen, höra på vågorna och läsa en god bok.

Skönt!