Fredag

Trevligt hotell i en trevlig stad...

Jag blåste ner hela vägen från Sundsvall. Väl framme packade jag ur bilen och checkade in på ett riktigt fint hotell. Jag hade bara kollat på hotellet utefter läget. Det ligger i samma område som utställningen skulle vara i. Det visade sig vara både mysigt och personligt. Alla gäster bjöds på en middagsbuffé på kvällen. Rummen var fina och fräscha, utan att för den sakens skulle vara lyxiga. Sängarna var sköna och jag sov som en stock... Hotellet rekommenderas varmt! Det finns flera hotell med samma koncept runt om i landet. Man inriktar sig på folk som reser mycket i tjänsten och vill bo lite personligare och lite mer ombonat. Annars så ser ju alla hotell exakt lika ut.

Dagen efter gick jag upp tidigt, riktigt tidigt, för att hinna käka lite frukost. Sedan mötte jag kollegan "människomänniskan" i utställningslokalen och vi byggde upp utställningen. Det slumpade sig inte bättre än att vi hade kollegor på en annan utställning på andra sidan gatan. Vilken liten värld!? Utställningsdagen var kul och intensiv. Stort intresse för det som vi visade upp. Många frågor och en massa roliga människor. Jag och kollegan är ett bra team i montern. Många glada skratt blev det!

Efter utställningen var i alla fall jag trött och ganska stum i benen. Utställningen packades ner i ett nafs och in med allt i bilen. Sedan fick jag köra ganska snabbt hem för att hinna hämta sonen från skolan. Gudskelov kom jag från "rätt" sida om stan och slapp de värsta köerna.

Frun jobbade kväll och både jag och sonen hade ingen ork kvar. Vi tog det lugnt hela kvällen. Till middag fick det bli hämtpizza. Det var gott! Mysig slapp fredagskväll!

Vicken vecka!

Ogjort ärende

Lika lång väg tillbaka...

Igår åkte jag hela vägen upp till Sundsvall, helt i onödan. När jag kom fram visade det sig att mitt möte var avbokat på grund av sjukdom. Snopet! Men jag fick en hel del gjort på vägen upp. Dessutom fick jag till lite spontanmöten när jag ändå hade vägarna förbi.

Nu ska jag flänga ner hela vägen till Eskilstuna! Där ska jag bygga en utställning, käka middag och kasta mig i sängen! Så får det bli!

Kali nichta! (Så småningom...)

Kul på hjul!

Kul kvällsnöje...

Ikväll firade vi fruns födelsedag, lite försenat. Vi gav oss iväg till city och mötte upp de goda vännerna. Det var dels bästa grannarna och dels förortsfamiljen som vi firat semester med ett par gånger. Tillsammans fick vi en snabblektion i hur man kör Segway. Det är inte lätt, men så småningom gick det okey.

Det var då vi begav oss ut i den värsta rusningstrafiken! Här gäller det att hålla tungan rätt i munnen och att väga rätt, och lätt, på fötterna. Vi åkte ner mot Nationalmuseum och vidare ut på Skeppsholmen och Kastellholmen. Stockholm visade sig från sin vackraste sida. Solnedgången var fantastisk! Vi susade fram, tillsammans med vår guide, och njöt av den sagolika kvällen.

Efter det drog vi till Belgobaren och smorde kråset med musslor. Det var riktigt gott! Fast det var lite väl stojigt och stimmigt i lokalen. Och betjäningen hade nog ingen bra dag. Förvirrad, lite ostrukturerad och ett par rejäla missar gjorde att det inte blev jättemycket i dricks... Det var också snudd på olidligt varmt i lokalen. Om jag går dit nästa gång ska jag satsa på tidig eftermiddag.

Efter den trevliga kvällen promenerade vi igenom stan hela vägen till Söder. Vi behövde svalkan! Segway är riktigt kul! Testa själv!

Kulturell kille

Berör...

Idag fick jag ett par timmar för mig själv! Familjen var på annat håll och jag promenerade in till stan. Där tog jag mig en god lunch och satt och tittade på folk. Sedan gick jag mot Östermalm.

Jag gillar inte den stadsdelen! Folk är så konstiga och beter sig ofta arrogant och oförskämt åt. Dessutom är det sådana problem med både alkoholism och diverse andra missbruk i stadsdelen. Östermalm är faktiskt värre än de värsta förortsgettona!? Visste ni det? Nåja, det är sådan man lär sig när man haft en mamma som var socialarbetare. Det döljer sig mycket bakom de fina fasaderna.

Fast det sket jag i idag! Jag styrde mina steg mot Musik- och teatermuseet på Sibyllegatan. Ett av mina favoritmuseum! Målet var att hinna se minnesutställningen om Lena Nyman innan den stänger för gott. Vilken kvinna! Vilken skådespelare! Och vilken musiker! Hon dog alldeles för tidigt! Jag har naturligtvis sett henne hur många gånger som helst på film och på teaterscenerna. Mest på Dramaten, men även på privatteatrarna runt om på stan. Och så på lilla teatern Brunnsgatan 4...

Utställningen var inte särskilt stor, men mycket innehållsrik. En del är en biosalong där man kan se klipp från hennes filmer. Vilka roller hon har gjort på fillm!? En scen från Bergmans Höstsonaten var så stark att man nästan fick huka sig i bänken. Och så kom det klipp från Hasse&Tage-filmerna, Ronja, Nyfiken Gul och en massa annat. Fantastiska rollprestationer!

I en annan del kunde man sätta sig ner och lyssna till hennes musik. Hon gjorde faktiskt en hel del skivor! Många av dem låg hemma på skivtallriken i barndomshemmet. Jag är uppvuxen med hennes skivor som hon gjorde tillsammans med Rune Andersson. Möblerna var från sjuttiotalet och påminde en hel del om min egen barndom.

Det fanns en del montrar fyllda med privata brev, manus med anteckningar, uppslagna dagböcker och almanackor. Helt plötsligt kom man mycket nära hennes person. Det var mycket fascinerande men också lite smärtsamt. Lena Nyman skänkte bort alla saker precis innan hennes död.

En fantastisk utställning om en storartad människa!

Facit

Melodikrysset nr 38, 2011-09-24

Första melodikrysset på en månad! Puh, vilken abstinens...

Orginellt

Lite tokigt, nästan..

Fredagkväll! Arbetsveckan är slut och jag är lite trött... Vem är inte det? Varför inte koppla av framför TVn med ett glas vin? Vem gör inte det? Ja, man kanske skulle äta något gott? Hmmm, något gott och lättlagat... Vad kan det bli? Man orkar bara inte stå och hålla på att laga mat när man är trött och slut! Så är det! Ja, vad ska vi hitta på att äta framför TVn en fredagskväll, tillsammans med lite vin? Fredagsmys!

Allvarligt, taco framför TVn en fredagskväll! Vem äter inte det?

Dagens ord

Hångelfiasko...

Det var längesedan man hade ett rejält hångelfiasko! Det är nästan så att man saknar den tiden...

Flänger runt

Upp och ner, fram och tillbaka...

Den här veckan har jag flängt runt som bara attan. Gävle-Bollnäs-Hudiksvall-Sundsvall-Hudiksvall-Gävle-Uppsala och sedan hem. Men först tre timmar bilköer från Arlanda och in till stan.

Det är tur att man har stor urinblåsa! Så är det!

Tjat!

Stillastående...

Jag kommer bara inte igång med bloggandet efter semestern. Allt står still. Dessutom hackar jag och hostar fortfarande. Kanske har jag fått med mig legionella från hotellet i Grekland? Eller är det mykoplasma, även kallad 100-dagarshosta? Dessutom är det mer än nog på jobbet. Jag skriver "ströanteckningar", men kommer liksom inte igång.

Ibland kan man behöva vila lite och ge sig tid för lite reflektion. Men nu börjar både Gävlebon och "Människomänniskan" att tjata på mig...

Hmmm! Bara vila lite till...

Förvirrad...

Hur ska man göra!?

Nu snurrar det! Husbesiktning, energideklaration, kemisk normalkontroll av brunnsvatten, radon, uran... Det är inte lätt att vara hemmandsägare. Dessutom verkar det vara en hel del krångel med att flytta över alla lånen till en ny bank. Herre jemine!

Sjunde dagen

"Och på den sjunde dagen vilade han..."

Och det gjorde jag!

Abstinens

Jag m-å-s-t-e bara få lösa melodikrysset...

Idag är jag och sonen i Gävle. Jodå, så eré, serú! Gävle, liksom... Festligt!? Eller inte!?

Jag är här på ett jobb. Det känns rejält att jobba på lördagen första veckan efter semester. Sexdagarsvecka direkt! Det är verkligen en rivstart. Sonen får följa med på jobbet eftersom frun jobbar i helgen. Vi hade en riktigt trevlig dag i Gävle! Men jag saknar mitt melodikryss...

När vi kom hem var vi lite trötta och slitna. Det var då de bästa grannarna ringde och bjöd på tacos och lördagsmys! En bra avslutning på en lång dag!

Sommarhus!

Vårt sommarhus!

Vi vann budgivningen! Vi fick huset! Herregud!? Hur ska det här gå? Vi kan ju absolut ingenting om hus. Vojne, vojne...

Ja, nu har vi ett fint litet hus uppe i vackra Hälsingland. Det är mycket arbete kvar innan huset är beboeligt. Och det får ta sin lilla tid. Det är ingen idé att stressa och jobba ihjäl sig. Meningen är ju att huset ska inbjuda vår lilla familj till avkoppling... Så vi gör allt vi kan för att "ta ner ribban" lite och skaka av oss alla "Timell-komplex".

Det viktigaste finns. Vatten, bergvärme, wc och nyreparerat tak. Resten får vi ta en sak i taget. Det viktigaste efter tillträdet är att ordna golv och väggar invändigt. Sedan kan vi börja inreda under vintern. Till våren får vi måla utvändigt och göra något åt den igenväxta tomten. Det är bara ett par hundra meter ner till en liten badstrand.

Det viktigaste beslutet kvarstår dock; Var ska hängmattan vara? Det där hängmattan där jag ska ligga och lyssna på alla sommarprogrammen! Beslut, beslut, beslut... Hinner inte skriva mer! Lånen ska sättas om, hantverkare ska lokaliseras och sedan måste jag och frun bråka och kompromissa om färgval. Och så måste vi få tag i en besiktningsman och skicka iväg prover på dricksvatten...

Herregud, vad har vi gjort!?

En bra dag

Trisslott...

Idag vann jag 50 kronor på Triss! Hurra! Man kan ha tur i både spel och käklek! Så är det!

Bröllopsdag

Hurra för oss!

För 19 år sedan blev vi tillsammans, för elva år sedan förlovade vi oss och för sju år sedan kom sonen till oss. Idag för 9 år sedan gifte vi oss! Det var ett vackert och roligt bröllop i Allhelgonakyrkan här på Söder, följt av en brakfest på Mariahissens festvåning.

Dagen efter bröllopet var den val i Sverige och varenda hotellrum var bokat. Frun lyckades dock boka lite rum här och där för inresta gäster. Själva spenderade vi brölloppsnatten på Stallmästargården. I ett fantastiskt rum där man kunde ligga och se stjärnhimlen genom takfönstret.

Ikväll ska vi frossa i hummer, krabba och färska räkor! Hurra!

Hosta

Klunk, klunk...

Frun har hostat under nästa hela semestern. Ibland när vi var ute så fick hon beställa in extra med raki för att sitta och smutta på. Det lenade och lindrade. Om ni inte druckit raki så kan jag berätta att det är ingenting man sitter och smuttar på. Huvva! Det smakar finkel och fotogen! Man sveper sin nubbe snabbt! Äckligt som sjutton, men om man har tur får man en god eftersmak av russin. Men nu satt hon där och smuttade på det kretensiska eldvattnet.

Själv började jag hosta på planet på vägen hem. Idag började även sonen att hacka och hosta. Gudskelov har vi hostmedicin i husapoteket!

Host, host!

Rivstart

Hej, vad det går undan...

Nackdelen med sen semester är att när man kommer tillbaka på jobbet är allt igång i turbofart. Jösses vad mycket att ta tag i!? Jag hinner inte ens vara sådär lite semesterslö som många brukar vara de första dagarna. Det är bara att kasta sig in i kaoset. Ett kreativt och roligt kaos! Ja, egentligen är det nog bara i min hjärna kaoset råder och jag gör det bästa för att dölja detta faktum för omgivningen. Puh!

Idag var det konferens på kontoret tillsammans med bästa kollegorna, som kom inresta från hela landet. Bra och givande möte! Många bra samtal och diskussioner.

Jösses, det är bara att hänga med! Hösten är här!

Eftertanke...

Älskade "Djävla Grekland"...

Det här har varit en skön och välbehövlig semester! Goda vänner, bra mat, mycket sol och bad. Precis som det ska vara!

Men en hel del besvikelser, också. Priserna, alltså rövarpriserna! Vi har inte råd längre! 27 kronor för en liter mjölk, 50 kronor för ett bröd, middag för 700 kronor har man inte råd med varje kväll. Lägg sedan till allt mygel och alla som försöker lura en dagligen... Nej, det är inte roligt längre! Dessutom finns ju inte favorithotellet längre för oss i gänget.

Hemresan gick bra! Men visst det var taxistrejk! Vet ni vad det betydde!? Det innebar att alla taxibilar gick som vanligt! Fast utan taxameter och kvitto... På så sätt tjänar man faktiskt en rejäl slant på sin taxistrejk. Man hinner med ganska många körningar på ett dygn! Skit! Så det sista som hände var att vi ännu en gång blev lurade av ogästvänliga greker. Jag har nu, en gång för alla, förstått att jag och min familj inte är önskvärda i Grekland igen! Annars skulle man ju inte göra såhär!?

Nu går sonen i skolan och vi kan inte riktigt ta semester hur vi vill. Dessutom håller vi på att lägga bud på ett sommarhus i Sverige. Vem vet när vi kommer tillbaka? Får vi huset kommer vi ju investera mycket tid och pengar i det nya sommarstället. Då finns det varken tid eller pengar över till någon utlandsresa. Kanske kan vi åka med något billigt flyg till någon av Europas huvudstäder på en långweekend? Gärna utan barn! Och gärna till ett vänligare land...

Jag älskar det där djävla landet! Men det kanske är dags för en paus i det här förhållandet!? Vi får se...

Taxistrejk

Blir det taxistrejk imorgon?

Det kanske blir taxistrejk imorgon, I så fall kommer vi inte ut till flygplatsen. Och vi kommer inte med flyget hem så är vår hemresa förverkad. Det är trist! Trist och dyrt... Vid tidigare taxistrejker har man också belägrat flygplatser för att förhindra folk att ta sig till och från sina flighter.

Jag förstår att det finns en desperation och hopplöshet hos befolkningen här. Jag förstår deras osäkerhet och kanske till och med fruktan för framtiden. Men det hjälps inte! Det här är dumt! Riktigt dumt!

Varför vill man inte ha några turister kvar i Grekland!? Varför blir vi så illa behandlade!? Djävla Grekland!

Pizza

Gott med goda vänners sällskap...

Ikväll åkte vi upp till kloka vännens butik. Där hade vi en återträff med gamla kollegor och goda vänner. Kloka "Hälsingestintan", före detta chefen och dessutom träffade vi kollegan "Skalman". Vi kallade henne "Skalman" eftersom hon hade allt, för alla eventualiteter, i sin guideväska. Dessvärre var "Skalman" tvungen att åka iväg på grund av sjukdom i familjen. Men det var skönt att få träffa henne!

"Hälsingestintans" butik ligger bredvid en pizzeria. Så vi beställde god pizza, flyttade dit en bord, och åt och drack. Det fanns en massa att avhandla, Grekiska krisen, före detta chefens nya liv som änka, sjukdomar, det kämpiga dagliga livet i Grekland och en massa annat. En lång skön kväll!

Jag är välsignad med en massa goda vänner! Och många av de bästa finns i Grekland. Jag är lyckligt lottad!

Hälsa

Nu kommer jag vara frisk hela livet...

Alla har dem! Jag menar verkligen ALLA! Det här är grejen nere i Europa. Alla har en "Power Balance"-armband. Armbandet ska ge fysiskt och psykisk styrka. Det ska både ge och upprätthålla hälsa. Och då måste det väl vara så!?

Dessutom är det en modeaccessoar. Alla har det lilla armbandet på sig. Och det finns i alla färger. Allt för att matcha både badkläderna och aftonstassen. Piffigt värre, eller hur!?

Ja, ja, jag tog den enkla vägen. Jag köpte ett svart armband. Det matchar ju allt och kan användas vid alla tillfällen. Eller hur!?

Nu kommer jag vara hälsan själv!

Familjesemester

Inte alltid så kul...

Idag har vi tjafsat en del i vår lilla familj. Vi grälar inte så mycket, utan tjafsar mest. Irriterande gnabbigt tjafs! Det är vi, det!

Frun sade emot allting jag sade. Inte för att jag hade fel. Jag tror inte ens hon lyssnade på vad jag sade. Utan hon bara sade emot allting för att hon ville tjafsa. Och sonen var vidrigt trotsig och ohyfsat. Naturligtvis ivrigt påhejad av frun, som gjorde allt för att vara tvärtemot.

Nästa familjesemester ska jag åka på helt själv! Helt utan den där jobbiga familjen! Så får det bli!

Avsked

En jättestor gruppkram...

Ja, det blev lika sorgligt som vanligt när vännerna från Wales åkte hem! Vi satt i baren på deras hotell och väntade på att deras buss skulle hämta upp dem till flygplatsen. När bussen kom blev det många kramar och tårar. När de gick mot bussen sprang sonen efter och ropade högt på sina favorit bland de underbara människorna. De två vännerna kramades länge. Tänk att de kan tala med varandra utan att kunna varandras språk!? Så har det varit ända sedan sonen var en lite pilt. Jag tror vännen från Wales blev mycket rörd. Det blev i alla fall vi!

Resten av dagen tog vi det lugnt. Jättelugnt! Vi orkade inte ens ta oss ut och käka middag på kvällen. Vi köpte med oss lite gyros hem och käkade på balkongen. Vi råkar nämligen ha världens vackraste solnedgång utanför vår balkong. Det är livskvalitét!

Sista natten med gänget

Det är en gammal film också...

Ikväll är det sista natten med gänget! Imorgon åker Walesarna hem. Usch vad sorgligt det kommer bli. Men det struntar vi i nu!

Vi gick till den lite finare restaurangen uppe i byn. Här jobbar en av killarna som i vanliga fall jobbar på vårt hotell under luncherna. Dubbla arbetspass alltså. Det är så man jobbar under turistsäsongerna. Nu är i och för sig inte den här killen grek, men det spelar ingen roll. Här jobbar man så mycket man bara kan, när chansen ges. Det där med att greker är lata har ni inte hört från mig. Jag vet att det är motsatsen!

Den fina restaurangen hade en bred meny med en massa goda rätter. Jag tog dakos, en kretensisk specialitet, till förrätt och en god stifado till huvudrätt. Vi blev hela tiden bjudna på det kretensiska eldvattnet, raki. Detta gjorde att den höga och uppsluppna stämningen, som alltid råder i vårt gäng, blev ännu mer hög och uppsluppen. Sonen fick små shots han med, med ett alkoholfritt alternativ. Men han skålade och låtsades däcka på bordet medan han blev filmad. Det såg helt hysteriskt kul ut och vi spelade upp filmen tusentals gånger och skrattade hysteriskt!

Det är kul med roliga vänner! Vi är alla så olika och har bara mötts genom en slump. Vi kommer från helt skilda delar av världen och har alla varierande bakgrund. Och ändå ses vi år efter år och håller kontakten med varandra via vår egen Facebookgrupp. Jag är lyckligt lottad! Jag vet att jag skrivit det förut. Men man kan inte nog tjata om detta faktum. Så det så!

Efter besöket på restaurangen tog vi ett jättefint gruppfoto på hela gänget. Så nu finns den trevliga kvällen bevarad för tid och evighet...

Djävla Grekland

Dyrt! Precis som allting annat...

Ikväll åt vi middag i grannbyn Platanias. Här finns ett litet "snabbmatshak" som vi gillar. Här kan man äta souvlaki och gyros till en hyfsat billig penning. Natruligtvis är det dyrare än hemma. Men det är å andra sidan allt nuförtiden. Det verkar inte grekerna fatta!? Höjer man priserna med 25% varje år så kommer inte turisterna att ha råd! Naturligtvis kommer inte heller grekerna ha råd de med. Men här i Platanias är det mer turister än greker.

Mellan Agia Marina och Platanias ligger ett litet tivoli. Här finns det lite attraktioner och en massa spelautomater. Alla färgglada lampor blinkar inbjudande och en barnfamilj kan inte bara gå förbi, utan man måste titta in och spendera lite pengar. Vi har varit här flera gånger genom åren. Sonen gillar att åka radiobilarna här. När han fick se det lilla tivolit så ville han naturligtvis åka en runda. Och eftersom det blivit något av en tradition så då fick han det.

Jag löste en biljett till radiobilarna. Vet ni vad den kostade!? 75 SEK!? Nämen, för fan! 75 djävla kronor! Då måste det vara förbaskat bra radiobilar! Vet ni hur länge han fick åka!? Han fick åka fem varv! Fem ynka, pynka varv! Det blir 15 spänn varvet! Och ett varv tar inte ens en minut... Höjningen sedan förra året är på över 30%. Nä, det är inte okey att lura turister på pengar! Vi kommer inte tillbaka! Fy fan!

Om ett land som saknar naturtillgångar och exportindustri och endast har turism som inkomstkälla behandlar sina turister på det här sättet går det illa! Mycket illa! Det där lilla skittivolit kommer förmodligen inte finnas kvar nästa år. Man har säkert gjort en välförtjänt konkurs! Jag har spenderat mycket pengar här genom åren, men nu är det slut på det!

Skit!

En vecka...

Första semesterveckan är avklarad...

Så har det redan gått en hel vecka på semestern. Det är så konstigt att man tappar tidsuppfattningen under sin ledighet. Det är knappt man tittar på klockan. Man vaknar när man är utvilad, somnar när man är trött och äter när man är hungrig. På något sätt utvecklar man rutiner även under semestern.

Vilopulsen börjar infinna nu sig. Det är dock skönt att inte behöva åka hem ännu, utan att ha en hel veckas semester kvar. Men idag var det dags för första avskedet! Faster och hennes man åkte hem till Skånelandet idag. Som vanligt blev det lite tårar vi avskedet. Ja, inte från oss, eftersom vi ses ett par gånger per år. Men underbara Walesarna och skåningarna ser ju inte varandra förrän nästa år...

Men innan avskedet hann vi alla med en skön dag på stranden och en god lunch tillsammans. Moussaka och lite retzina fick det bli. Det har varit några dagar med lite för höga vågor och någon dag var det till och med röd flagg och badförbud på stranden. Vi respekterar alltid dessa flaggor, då vi sett allt för många döda turister som flutit upp ur vågorna. Trotsa aldrig ett badförbud! Hur mycket pengar ni än lagt ner på er semester! Men idag låg havet underbart spegelblankt och vi låg och flöt runt i timmar.

På kvällen gick vi upp till gamla byn Agia Marina och käkade middag på taverna "Horiatiko", ej att förväxlas med granntavernan "Horiatiki". De båda tavernorna ägs att varsin bror, som visst inte verkar vara de bästa vänner. På "Horiatiki" var det helt tomt på folk och på "Horiatiko" var det helt smockfullt. Det är en viss skillnad på kvaliteten mellan de båda brödernas olika tavernor. Testa själv, så får ni se!

Där hade vi en jättetrevlig kväll med bästa vännen, och vår "storasyster" här på Kreta. Den kloka människan tog hand om oss alla på bästa sätt när vi bodde här nere. Här kunde man alltid få kloka råd och uppmuntran när livet kändes tungt. Det blev en lång middag med en massa intressanta samtal. Naturligtvis en hel del om situationen i Grekland. Många börjar förlora hoppet. Det är så hemskt när det stolta landet börjar förlora stoltheten... Bra samtal om både roliga och tråkiga saker. En skön kväll!

Kali nichta!

Djävla Grekland

Ärliga pengar...

På andra sidan gatan har vi ett fint och dyrt supermarket. Den ligger i centrala delarna av Agia Marina och heter "Ariadni" eller "Atlas". Det är lite förvirrande det där med namnet efter som det är olika namn på skyltarna. Typiskt grekiskt, faktiskt! Det där att det inte stämmer så noga. Byter man namn på företaget så betyder ju inte det att man per automatik byter ut skyltarna!? Kunderna får väl själva hålla reda på av affären heter!

Vårt supermarket är faktiskt väldigt fint. Bra sortiment, bra aircondition, eget bageri och rent och fint. Inte som så många andra affärer där varorna är dammiga i slutet på säsongen. Dessutom är dagsfärskt bröd, vilket är en lyx i det här landet. Det är mycket dyrt i den här affären! Väldigt mycket dyrt! Det är väl kanske för att den är lite finare än de övriga affärerna!?

Kassorna är moderna. Streckkoderna scannas in och allt visar sig på en stor skärm tillsammans med slutsumman. Visserligen står allt på grekiska, men det fixar jag. Man betalar och får ett kvitto. Heja! Eller, kanske... För varannan eller var tredje kund betjänas med miniräknare och får betala kontant. Och inget kvitto får man. Däremot skrivs slutsumman upp i ett litet block som låg vid sidan om kassapparaten...

När det där hade hänt mig ett par gånger började jag få nog. Idag bad jag om ett kvitto! Svaret jag fick var att man hade problem med elektriciteten. Jag påtalade då att alla andra kassor fungerade, att kylarna och frysarna fungerade och att aricondition och de elektriska dörrarna fungerade utmärkt. Sedan pekade jag på blocket och läxade upp den dumma kassörskan ordentligt!
"Det här", sade jag, "det här är vad som är problemet! Problemet med den här affären och problemet med u-landet Grekland!" Den stackars lilla kassörskan, som förmodligen bara gjorde som hennes chef sagt till henne, fick ta emot hela Europas frustration på bedragarlandet Grekland!

Djävla Grekland! Varför gör ni såhär!?

Älskade Grekland!

Älskade Grekland!

Jag älskar Grekland! Mitt andra hemland här på jorden!

Jag har bott här i ett par år då jag arbetat som reseledare och senare destinationschef för en stor charterarrangör. Mina första år som reseledare gjorde jag här på Kreta, i Chania. Det var då jag mötte Grekland för första gången. Och Kreta är dessutom inte riktigt grekiskt, utan mer kretensiskt. Det är lite speciellt...

Efter två år på Kreta följde två år som destinationschef på Korfu. Under vintrarna arbetade jag med guideskolan i Athen. Efter ett par år hemma, med arbete på huvudkontoret och studier fick jag ett "återfall"! Jag var nere hos vännerna i Athen på en långhelg. Då såg jag alla guiderna från Athen och de Saroniska öarna jobba med att ta emot de nya turisterna. Jag sade då, på halvt skämt och halvt allvar, att om de behöver lite vikarier så kan de ju höra av sig.

Efter två veckor ringde de och behövde en destinationschef på den minsta av alla de Saroniska öarna. Jag frågade flickvännen, alltså nuvarande frun, och hon sade OK. "Stick iväg! Du är så tråkig just nu ändå. Du behöver komma iväg!" Underbara frun! Men hon kom och hälsade på mig ofta. Detta då hon kunde åka fribiljett med våra flyg. Hon kom torsdag till söndag, tillsammans med de som skulle ha en långweekend i Athen. Så vi hann se varandra lite då och då.

Men det var först på den lilla grekiska ön, som jag upplevde Grekland för första gången! Den pyttelilla ön hade två byar. Två vägar, en taxi, en buss och en bio på bageriets tak. Det är mycket nyttigt för en Söderkis att uppleva grekiskt byliv! Världen blev mycket liten. Helt plötsligt vandrade man minst 50 åt tillbaka i tiden. Jag lärde mig alla båttidtabeller utantill. Jag kunde sitta på min balkong och se ut över det Saroniska havet och direkt upptäcka om kvällsfärjan till Methana och Poros låg efter sin tidtabell. Livet blev litet och enkelt.

Men det gick inte att tillbringa sina lediga dagar på ön. Var jag än befann mig så träffade jag på mina gäster. Så jag stack in till Athen en gång i veckan. Där gjorde jag, och underbara kollegan, studiebesök på olika museum. Och det finns många museum i Athen! Vi gjorde alla! Åtminstone de viktigaste...

Jag älskar Grekland! Jag älskar Kreta! Detta eftersom det var den första destinationen jag jobbade på. Jag har varit här varenda år sedan 1992. Oftast flera gånger per år.

Λατρεύω την Ελλάδα!

Dagens boktips

Nina-nina-nina-naa...

Jag läste ut den här boken idag. Efter att ha sträckläst den på två dagar. Den är galen! Den är kul! Den är intelligent! Jag skrattade högt hela tiden! Nu vill alla på stranden läsa den. Det finns till och mer en turlista upprättat!?

Nästa alla har redan läst denna bok. Men om du, som jag, missat den? Läs den NU!